Statsstøtte til kriseramte finanskapitalister i USA.

7.sep 20 * Flere amerikanske boligkreditinstitut som udlåner penge til husholdninger med fattig betalingsevne – så kaldte subprimelån i – har i løbet af året rapporteret at et voksende andel af deres “kunder” har svært ved at betala sina lån. Den konkursramte American Home – beskæftigede sig dog ikke med subprimelån, men henvendte sig til kunder med bedre økonmi.Dens fallissemang viser at kreditkrisen nu også rammer virksomheder som ikke handler med ”subprimelån”. – – American Home, som er USA:s tiende største uafhængige boligkreditinstitut, udlånte i fjor cirka 332 milliarder kr. . Selskabet meddelte i fredags at størstedelen af virksomheden nedlægges. Det betyder at flertallet af de ansatte må stille sig i arbejdsløshedskøen. American Home havde ved årets begyndelse flere end 7400 ansatte.
Krisen for American Home kom da de banker som finansierar dets virksomhet ikke længre ville låne penge, men i stedet begyndte at kræve de penge tilbage som de tidligere havde udlånt. Finanskrisen har fået USA´s statslige Nationalbank FED til at gå ind og hjælpe nervøse finanskapitalister ved at sænke renten med hele 0,5 %. – Ligesom i England inden finanskrisen der holdt man hårdt på de “liberale principper” om ikke at “redde” kapitalister der har lavet “dårlige forretninger”. Det såkaldte “frie marked” skulle sørge for at straffe dårlige forrretninger og belømnne de gode.
Senere gik Bank of England ind med et milliardbeløn for at redde den konkurstruede Northern Star. – –
* * * * *

Derfor sænker Fed renten med 50 punkter.

19 september 2007 *

USA har store problemer, militære i Irak og Afghanistan og finansielle hjemme.Da bliver guld en tryg placering , sagde en handler i Singapore.. Guldet skal redde de enorme kapitalistiske formuer fra bank-konkurser og dollarfald. Guldpriset nåede sin højeste nivå på 26 år i midten av maj sidste år. Om priset nu skulle stiga over det nivåeau havner det gule metal på den højeste niveau siden januar da guldpriset nåede “all-time high” på 850 dollar per uns.Men spekultanter søger også til olien ; ved 12-tiden på onsdagen hade priset på amerikansk råolja för leverans i oktober stigit med 71 cent till 82:22 dollar per tønde. Priset var som højst oppe i 82:37 dollar, bara en cent under tisdagens nya rekord. – —- – — –

 Amerikanske bolånekæmpen American Home

20 september 2007

stopper betalingerne. Kreditværderingsinstitutet Fitch nedgraderer den kriserramte tyske bank IKB til ”skralde-status”. Frankrigs største bank Paribas stopper udtræk fra tre av sine kapital-fonde med koppling til det amerikanske bolånemarked.

 

ANALYSE | Økonomisk eufori – Tre nyheter fra begyndelsen af august som hver for sig næppe var havnet som hovednyheder på de borgerlige avisers finans- og  erhverssider. Men sammenlagt blev de en tue som væltede  et helt finansmarkedslæs. Pludseligt indså aktørerna på den globala kreditmarknaden att bolånekrisen i USA inte bara var ett problem som begrænsade sig till en viktig men begrænsad amerikansk finanssektor.

Den var på vej til at få spredningseffekter i Europa och resten av verden. Det startede en psykologisk kædereaktion. Børskurserne rasede. Og stemningen på store dele af finansmarknaden – langt udenfor boliglånssektoren – svängde från liknöjt övermod till panikstopp på några få korta dagar.  Roden till det onda fanns alltså i USA – både på hverdagsøkonomiens Main Street och på New Yorks Wall Street.

Och det som bäddade för problemen var att de långa marknadsräntorna under flera år varit så låga att de förbryllat även centralbankerna.   Det var lätt och billigt att låna.   Det använde många amerikanska hushåll till att hålla konsumtionen rullande genom att successivt höja lånen på huset.

”Leve på kridt-kulturen” blomstrede. Och det trissade upp fastighetspriserna. En klassisk ”bubbla”. Men det utnyttjades också av skrupelfria banker och bolåne institut till att locka betalningssvaga husholdninger til at forkøbe sig på ejendomme og trække på sig lån som de i längden inte hade någon möjlighet att betala. Sen gick bollen vidare till Wall Street. Bankerna lastade av sig en del av sina borisker genom att bunta ihop villakrediter i portföljer som sen ”strimlades” och såldes ut till hedgefonder och andra placerare i form av komplexa värdepapper.   Riskerna spreds.

Men hur de såg ut och vart de tog vägen – det har ingen något riktigt grepp om.  Samtidigt hade de låga räntorna också fått kedjeeffekter på andra delar av kreditmarknaden.   Världen badade i pengar.   Fedchefen Ben Bernanke talade om ”ett globalt sparandeöverskott”.  ”Priset på risiko” rasade när alltför mycket placeringskapital jagade alltför få investerings objekt. Räntemarginalen mellan exempelvis ”skräp obligationer” med högrisk och bombsäkra amerikanska statspapper var rekordliten.

Men förra månaden tvärvände det alltså sedan fallissemangen på USA:s subprimemarknad börjat rada upp sig och få spridnings effekter utanför landet. Marknaden tappade risk aptiten.    Banker och placerare tog en ny titt på sina portföljer och insåg att de hade en mycket dimmig uppfattning om hur stora risker de tagit. Och resultatet blev att alla – med den hjordinstinkt som är så typisk för finansmarknaderna – helt plötsligt blev ultraforsigtige.    Kreditkarusellen gick från turbofart till stillastående.  Där är vi idag.   Bankerna sitter på pengarna, samlar i ladorna för att kunna ta eventuella kreditsmällar.   Under tiden har stora delar av marknaden gått i bak lås. Och revisorerna jobbar för högtryck för att försöka avgöra hur man ska värdera en del av den finansiella ingeniørskunstens mest komplicerade værdipapirer som ligger i portefeuler men som det i praktiken inte finns några købere til.    Nationalbankerne med Fed och ECB i spetsen försöker nu knyta upp den här hårdknuten med hjälp av sänkta räntor och likviditetsgarantier.   Men det er skrivet i stjernerne hvor lang tid det kommer at tage.Kan det da ske igen? Var sikker på det .   Som memoar-aktuelle tidligere Fed-chef Alan Greenspan konstaterar:  “Ingen kan stoppa spekulationsbobler. Markeder består af mennesker. De taber nu og da fodfæstet og gribes af økonomisk eufori. Det er en del af den menneskelige natur.”
og afslører dermed at den “kapitalistiske frihed” og det “frie marked” er ukontrollabelt, planløst og fører til umenneskelige forhold, sult,fattigdom, krig og tidlig død for millioner af mennesker for at tilfrdstille det “Greenspan” kalder den “menneskelige natur” i den kapitalistiske overklasse af spekulanter, dagdrivere, mediefyrster,industribaroner og oliesheiker, hvis natur kan beskrives med et spørgsmål : “Hvor får jeg/vi den maksimale profit” ?

Skriv et svar

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s