Bronze-statuen i Talinn: Befrielsesmonumentet i Estland flyttet

1 maj 2007
Symbolet på sejren over fascismen i 1945: “Aljosja”; en Bronze-statue af en Røde Hær Soldat i Talinn´s centrum er under store protester fjernet fra statuens plads i Talinns centrum.

Bronze Soldier of Tallinn, 2007
“Aljosja” – symbolet for Estlands befrielse – stod ydmygt og stout på samme tid og vogtede ved gravpladsen og mindelunden for de tusinder af Røde Hær-soldater der ofrede livet i befrielseskrigen mod den nazi-fascistiske besættelse af Estland i næsten 60 år – indtil Estlands EU-og Nato-støttede regering besluttede af grave de jordiske rester af Røde Hær-soldaterne op og flytte “Aljosja” til en mere “ydmyg” plads på en militærkirkegård i byens udkant. * * * * * *

Kan “Aljosja” gøres ansvarlig for den revisionistiske statskapitalistiske udvikling i Estland og de andre Sovjet-republikker der førte til unionens opløsning i 1991, sådan som Estlands reaktionære regering gør ?

Der er ingen tvivl om at den politiske vilje blandt Nato- og EU-landene ledende politikere til at gøre en “revanchistisk revision” af Europas nyere historie gennem at fjerne alle monumenter over den den Røde Hærs, modstandsfolkene og deres allieredes sejr i befrielsekrigen mod nazi-fascistisk tyranni og undertrykkelse af Europas folk er tilstede,  ikke bare i Estland.
De herskende kapitalistiske/feudale udbytterklassser i Estland, såvel som i LetlandLitauenFinland UngarnDanmarkRumænienKroatienFranco-Spanien og det fascistiske Italien var Nazitysklands allierede i Holocaust-aggressionen mod Sovjetunionens revolutionære kommunister,  jøder og slaviske undermennesker.
Hundrede tusinder af frivillige fra de reaktionære klasser i Estland, Lithauen og Letland og Danmark såvel som Sverige meldte sig til de Frikorps som hjalp Hitlertyskland med angrebet på Sovjet i 1941.
Siden 1991 har de officielle medier i Estland, de baltiske lande og andre Nato og EU-lande erklæret at “kommunismen døde med Sovjets opløsning”

At påstå at Gorbatjovs og Brezhnevs stagsnationsramte Sovjet som opløstes indefra i 1991 var “kommunismens sammenbrud” er i modstrid med virkeligheden i det statskapitalistiske Sovjet og dets vasalstater.
Men både det sovjetiske parti (SUKP), de borgerlige, socialdemokraterne og de neonazistiske grupper har taget “propagandaløgnen om “kommunismens død” for gode vare. Og gammel- og neonazistiske og revanchistiske kræfter, men også borgerlige antikommunister har følt sig opmuntret og bekræftet i deres opfatning om at “vi havde ret” i “krigen mod Stalins Sovjet i 1941” og i oprettelsen af “jerntæppet” og støtten til de antikommunistiske hekseprocesser og den kolde krig mod “kommunismen” efter Churchillis “jerntæppetale i 1946.
Derfor ser de nu en mulighed for at “fjerne, flytte eller forbyde” monumenter og symboler, “udrense” i blandt historikere og i historiebøgerne for at skabe en “ny, hvid og ren” historie-bevidsthed.
Det sker trods årtiers anti-kommunistisk og propaganda mod Stalin´s Sovjet – ikke bare i de vestlige lande og i de kapitalistiske Natostater, men også i de stater som blev underlagt Khrusjtjov-gruppens kontrarevolutionære kurs, som f.eks Polen og Ungarn, som ikke havde befriet sig selv i 1944-45.
Den antikommunistiske hetz mod Stalin som den højreopportunistiske jubelidiot Nikita Khrusjtjov fremførte på det sovjetiske partis 20.kongres i marts 1956. Det skete bag om ryggen på arbejderklassen og de folkene i Sovjetunionen. Først i 1989 blev talen offentliggjort i Sovjet. Men talen som, med af hjælp fra USA´ spion og terrororganisation Cia ,  blev fremlagt af de ledende borgerlige og socialdemokratiske politikere og medier i vesten som “sovjetisk leder afslører sandheden om  komunismen , Stalin og Sovjet”.  Jubelidioten Khusjtjov´s “afsløringer” skulle overbevise verdensoffentligheden om at  stort set alle “fejltagelser, forbrydelser og dødsfald” i Sovjetunionen fra 1920 érne og frem til marts 1953,  skyldes Joe Stalin, lederen af AKP (b) ;Sovjets kommunistparti; AKP (b). Stalin tog fejl, men nu under Khrusjtjovcs ledelse var fejlene blevet rettet og Sovjet var på “ret kurs”.  Og de ledende politikere og medier og ikke mindst det kapitalistiske erhversliv og bankerne gav Khrusjtjov ret.

Men virkeligheden var en anden end Khusjtjovs vulgære “jubelfantasier” på SUKP´ 20.kongres om situationen i verden og i Sovjet.

I virkeligheden skulle Khusjtov´ “hemmelige” (for de sovjetiske folk) angreb på Stalin  forsvare de omfattende “reformer” af politik, økonomi og arbejderklassens magtpositioner i Sovjet og andre lande. Det  førte til nedbrydelsen af planøkonomien og styrkelsen af “direktørernes” positioner. Det var en udvikling – som som for alvor tog fart med Hrustjov´s “hemmelige tale” i marts 1956 – der opmuntrede de reaktionære og fascistiske kræfter og en styrkelse af den reaktionære kristen-katolske kirke især i Polen og Ungarn.  Dér fulgte nu “Jøde-progromer” i blandt andet Ungarn og Polen, sovjetisk invasion i Ungarn og krise og stagnation i produktion og distribution som endte med Sovjets opløsning i 1991. I deres iver for at vise at Sovjet virkelig har ændret kurs, væk fra Stalins revolutionære linje giver den revisionistiske Hrusjtjov-gruppe ordre om at fjerne Stalingrad ; den by som blev symbol for den antifascistiske befrielseskamp i hele verden fra fra “verdenskortet” ved at “omdøbe” den. Dermed tilfredstiller den sovjetiske topledelse den blodtørstige hævntørst som er udbredt hos de revanchistiske reaktionære kræfter i vesten om et opgør med Lenins og Stalins revolutionære kommunistiske linje som havde bragt så store sociale , økonomiske og demokratiske fremskridt for arbejderklassen og de undertrykte folk, især efter den Røde Hærs og den antifascistiske modstands sejr i 1945

De revolutionære og kommunistiske  verdensbevægelse blev splittet.Inden Khusjtjov blev tvungen til at afgå var Sovjet og Kina på randen af krig. Ikke engang et år efter Khusjtjovs tale om Sovjet nye “fredelige kurs” , var Khusjtjov nødt til at sende flere sovjetiske hærdivisioner ind i Ungarn for at sætte en stopper for en kontrarevolutionær opstand og borgerkrig, som Khusjtjovs egen “afslørende tale om Stalin, kommunismen og Sovjet” havde udløst.

Talinn: “Aljosja” Røde Hær-soldaten stod i Talinn´s centrum som Monument over Estlands Befrielse fra nazi-tysk besættelse, terror og barberi i 1945. Mindelunden med gravpladsen og monumentet opførtes i 1947 som et minde om de tusinder af soldater fra den Røde Hær der ofrede livet i befrielseskrigen mod den nazi-fascistiske besættelse af Estland. 2007 besluttede den estniske regering – hen over hovedet på den antifascistiske opinion og trods voldsomme folkelige protester at flytte hele mindelunden, opgrave de jordiske rester efter de antifascistiske martyrer og flytte monumentet til afsidesliggende plads i byens udkant.
Flytningen af Aljosja er også i strid med Geneve-konventionen som både Estland´s regering og deres alierede i EU og USA har skrevet under på.
Men i denne sag behøver man åbenbart ikke at vise respekt for internationale konventioner som man ellers bekender sig til. Og det er åbenbart ikke noget nyt : Fangelejren i Guantanamo på Cuba hvor USA´s regering holder krigsfanger i strid med Genevekonventionerne viser det. For at omgå de internationale konventioner om krigsfanger kalder USA´s regering og medier fangerne for “illegale kæmpere”.

Levninger efter ni soldater fundet

Levninger af ni sovjetiske soldater er fundet ved de udgravninger som den estniske regring beordrede for at flytte “Aljosja” – Befrielsesmonumenmtet i Talinn´s centrum, til en krigskyrkegård udenfor byens centrum. Det oplyser pressetjenesten ved det estniske forsvarsministerium,ifølge det russiske nyhedsbureau RIA. Udgravningerne skal fortsætte frem til midten af maj indtil alle rester er fundet. I slutningen af juni planlægges en gen-begravning af ligresterne ved det befrielses-monumentet, som offentligheden fik adgang til igen i går.

Bronzesoldaten “geninvies” den 8. maj

Statuen som Nato-og EU-landet Estlands regering beordrede fjernet fra Tönismägi-pladsen i hovedstaden Tallinn´s indre by blev flyttet til en krigskyrkegård udenfor Tallinn og der skal det holdes en højtidelig ceremoni i morgen tirsdag den 8 maj, dagen føre den dag som befrielsen fejres i Rusland (og i Sovjet).
Gennem valget af dag markerer Estland´s herskende klasse ikke bare landets tilpassning til de “nye” vestlige Nato- og EU-allierede, hvor sejren over Antikominternpagten i Anden Verdenskrig fejres den 8 maj) men hele meningen med sejren formuleres med en talende formulering fra Estlands Udenrrigsministerium hvor det i historie-revisionistisk ånd hedder at det ikke bliver en ceremoni;
“for at indvie mindesmærket over soldaten-befrieren … Det bliver en mindesceremoni til ofrerne for den Anden Verdenskrig”.
Til disse offrer hører “naturligvis” også Estlands egne faldne SS-soldater og alle de andre fascistiske krigsforbrydere, mordere, torturbødler, KZ-lejrfangevogtere såvel som for Der Führer himself … Adolf Hitler.
Rusland sender ingen officielle repræsentanter til ceremonien i Tallinn.

* ** * * * ** * ** * *** * ** *** ** * *
“Aljosja” på den internationale dagsorden

Striden mellem Rusland og hele den internationale antifascistiske opinion på den ene side og Nato- og EU-staten Estland om flytningen af befrielsesstatuen “Aljosja” i Tallinn´s indre by fortsætter nu både i Estland og på internationalt plan.

Moskva har rejst spørgsmålet i FN mens Estland beder den ikke-folkevalgte EU-kommission om støtte.
Rusland beskylder Estland for at vanhellige mindet af de sovjetiske soldater som faldt i krigen for Baltikum´s befrielse. Da den Røde Hær´s styrker kom til Tallinn så de den estniske fane blafre på Lange Herman ved siden af en meget større hitlertysk flag med hagekorset.
Estland var det eneste land i verden hvor en fascistisk regering kom til magten med støtte af en majoritet i offentlige valg. Ikke engang i Tyskland lykkedes det for nazisterne at overbevise et flertal i noget parlamentsvalg. Estlands Statsminister Uluots opfordrede under nazi-tysk besættelse den 7. februar 1944 i en berygtet radiotale unge estere at tilslutte sig til SS,de nazi-tyske terrorkorps og dødspatruljer. 32 tusind estere fulgte opfordringen.
Estland var til forskel fra de andre baltiske stater(Letland og Lithauen) et land hvor der ikke var nogen partisanbevægelse mod den tyske besættelse.
De estniske kollaborationspolitikere havde tidligt gjort landet “judenfrei” og udrenset kommunister. De blev indespærret oh henrettet.
Dagens estniske stat betragter sig som en arvtager til den fascistiske stat, som landet blev befriet fra i september 1944 af den Røde Hær. Når præsident Ilves siger at den Røde Hær kom som “undertrykkere” er det en sandhed som behøver en vis modifikation for at udtrykke det diplomatisk. De estniske SS-soldater blev i stor udstrækning benådet, mens eksempelvis hver eneste dansker som tjente i den nazityske terrororganisation SS blev idømt fængelsstraf i storleksordningen fra et til to år. Ud af de 1050 estniske nazikollaboratører som NKVD anholdte i 1946 blev 993 personer løsladt. Set i lys af udviklingen frem til idag kan der rejses rimelige spørgsmålstegn ved denne beslutning.
Den diskriminering som den russisktalende del af befolkningen i Estland (omkring 30 procent) udsættes for i Estland,  er en direkte fortsættelse av den fascistiske racepolitik.
Estland´s regering svarer på sin side med at komme modanklager om at Rusland
blander sig i landets “indre anliggender”. For hvilken pris forsøger man at fremmane en russisk trussel. Præsident Putins kansli anklages for at have hacket sig ind i de estniska myndigheters hjemmesider. Rusland anklagas for att ha stoppat oljeleveranserna etc.
Om det har funnits funderingar på russisk sida att inleda handelssanktioner så tycks dock de tankarna ha svalnat. Oljan till Estland går på transit, så ett leveransstopp rammer knappast Estland alls. Handelen mellem landerna er också marginell.
De enda sanktionskraven i skrivande stund er den estniske utrikesministern Urmas Paet krav att EU ska inføra sanktioner mot Ryssland. Dessutom forsøger esterna – liksom Sverige – att forsena den tysk-ryska gasledningen Nordstream.
“Truslen” mot den estniska regeringen och presidenten kommer inifrån men man forsøker oskadliggøra det genom att tala om marodører som dirigeras från Rusland. I virkeligheden var 40 procent i det estniske parlament imot flyttningen av “Bronzesoldaten” och en majoritet av befolkningen. Med henvisning till “truslen” fra Rusland” kan de effektivt tystas.
At Rusland vælger at rejse sagen i FN er ingen tilfældighed. Der bliver det efter en saglig granskning meget svært at komme udenom Genève-konventionernes stadganden om krigstidige grave. Artikel 34 i tillægsprotokoll 1 fra 12 augusti 1949 foreskriver at krigstids grave bare må flyttes efter overenskommelse mellem de “krigførende parter”. Estland som selv betragter sig som en sådan part har valgt at åbne 12 soldatergrave uden først i mindst fem år at have forsøgt at nå en overenskommelse, som det er påkrævet ifølge Genèvekonventionen.
Trods at man fra russisk side har detaljerede uppgifter om de soldater som finns begravda på Tönismägi under bronssoldaten väljer Estland nu att betrakta dem som “okända” – som om den ryska sidan skulle ljuga om sina egna krigsgravar. For att de russiske pårørende ska kunna återbörda kvarlevorna till Ryssland krävs att de individuellt ansöker hos den estniska regeringen och dessutom genomgår DNA-kontroll, hvilket er en helt anden procedure end den Genèvekonventionerna foreskriver. En russisk parlamentarisk delegation som nyligen besökte Tallinn fick inte tillträde till platsen för utrgävningarna.
Ryssland säger sig dock nu offeiciellt vilja medverka till att kvarleverna av soldaterna från Tönismägi återbördas till Ryssland.
Beträffande den ryss som knivhöggs till döds under kravallerna säger Estlands Moskvambassadør Marina Kaljurand, i ett uttalande som naturligtvis föregriper en opartisk förundersökning, att han sannolikt mördades av “andra marodörer”, och att “full information” överlämnats till ryska ambassaden i Tallinn.

* * * * * * * * * ** * * * **

Timur Nisametdinov/Scanpix.Antinazistisk Mindesmærke i Talinn vækker stærke følelser

Folkeforsamlinger forbydes i Tallinn
1 maj 2007 – Efter opløben i sidste uge i Tallinn i forbindelse med den regeringsbeordrede flytning af “Aljosja”, det antifascistiske befrielses-monument forbydes alle offentlige forsamlinger og salg af alkohol i den estniske hovedstad frem til den 11. maj.

Estlands myndigheder vil :”øge sikkerheden i forberedelse til den 9 maj”. Den dag er estnisk og russisk befrielsesdag og den Røde Hærs sejr over Nazisttyskland i 1945 fejres, og i Tallinn er den i seks årtier blevet højtideligholdt ved dette monument.
Store grupper af antifascister vil den 9 maj også demonstrere mod flytningen af Befrielsesmonumentet og kræve at statuen skal stå på den plads den har stået på i 60 år. Især russiske aktivister gik på gaden for at protestere
Russisk besøg ved statuenEn parlamentsdelegation fra den russiske Duma som besøger Tallinn lagde tirsdag en krans fremfor den bronzesoldaten på krigskyrkegården.
Begivenheden vakte en vis forbløffelse i Tallinn og blev hovednyheten i de estnisk spogede medier.Tegn på acceptFor Estlands regering ser det ud som denne symbolske handling bydes velkommen. Den kan tolkas som att Moskva, eller åtminstone duman, accepterar det kontroversiella beslutet att flytta statyn från innerstaden till kyrkogården. Kransnedläggningen skulle också kunna ses som en uppmaning till den ryska minoriteten i Estland att besöka monumentet på dess nya plats och upphöra med de våldsamma protester som följt på flytten.USA och Nato støtter Estland 3 maj 2007

Nato och USA viser nu sin støtte til Estland i den pågående konflikten med Ryssland.

Flytten av gravmonumentet fra Anden Verdenskrig er et internt anliggende for Estland, siger Natochefen Jaap de Hoop Scheffer.

Rusland opfordres at til “ophøre med IT- hackerangrebene mod estniske ministerier og myndigheder, samt at beskytte Estlands ambassade i Moskva ifølge Wien-konventionen.
Ruslands utrikesminister svarer på kritiken och kræver omedelbar adgang til de russiske statsborgere som er arresteret i Tallinn
Flyttet statue rejst i Tallinn *30 april 2007 – Bronze-Statuen af Røde Hær-soldaten som blev flyttet fra centrum av Tallinn restes i dag på en stor krigskyrkogård hvor fortrinsvis russiske soldater fra den Anden Verdenskrig hviler. Offentligheden fik omedelbart tillträde till monumentet. Flytten av statyn i förra veckan utlöste upplopp i Tallinn med skadegörelse och plundringar. Statsminister Andrus Ansip får nu kritik även bland ester för flytten av statyn, rapporterar TT. Regeringen anklagas bl.a. för att medvetet ha provocerat fram de ryskspråkiga ungdomarnas skadegörelse.Gick lugnt tillNär statyn restes gick allt helt lugnt till. Det var inte många andra än journalister som var på plats. En officiell genindvielse av den 2,5 m höga statyn sker i nästa vecka, i sambande med minnesdagen för Nazitysklands kapiltulation.
Statyn står nu på en stor krigskyrkogård utanför Tallinns centrum, där främst ryska soldater från andra världskriget vilar. Själva statyn kom alltså på plats i dag. Det stenmur som också ingått i monumentet beräknas vara på plats i juni.Öppen för allmänhetenRegeringen har hela tiden hävdat att detta är den rätta viloplatsen för de soldatstoft som de senaste dagarna grävts upp invid en busshållplats i innerstan.Krigskyrkogården och statyn är från och med nu tillgängliga för allmänheten.Hittade gravar I dag meddelade det estniska försvarsdepartementet att man funnit nio kistor vid utgrävningar där statyn tidigare stod invid en busshållplats. Kvarlevorna ska identifieras och stoftet efter eventuella soldater kommer att flyttas till krigskyrkogården.Polisen grep ungdomar i Narva 29 april 2007 – Estnisk polis grep i går 50 demonstranter i staden Narva vid ryska gränsen. Orsaken var, enligt polisen, att cirka 100 tonåringar som samlats utanför ett läroverk började skrika glåpord och uppträda aggressivt. På lördagen inleddes de omstriddda utgrävningarna av sovjetiska soldatgravar i Estlands huvudstad Tallinn. Regeringens beslut att gräva upp stoften och flytta dem till en krigskyrkogård har bidragit till de senaste dygnens upplopp i Tallinn som bl.a. spridit sig till städerna Narva och Johvi i nordöstra delen av landet.Lugnt i TallinnUnder natten grep estnisk polis 50 demonstranter i staden Narva vid ryska gränsen. Det var tonåringar som hade samlats utanför en skola och skrek slagord och uppträdde aggressivt. Natten till söndagen blev däremot relativt lugn i Tallinn efter de senaste två dygnens våldsamma upplopp.Polisen gjorde bara enstaka gripanden, medan man de två föregående nätterna tagit in sammanlagt omkring 800 personer. Vädret bidrog Polisens massiva tillslag tidigare i kombination med kyligare väder tros ha bidragit till att gatorna i Tallinn var relativt tomma under natten till söndagen. Sent på lördagskvällen kom ett uttalande från den organisation som företräder den ryska minoriteten i Estland, där man fördömde de upplopp som ryskspråkiga ungdomar legat bakom Estlands regering: Rätt flytta statyn
29 april 2007 –  Estlands regering avvisar kategoriskt alla anklagelser om att felgrepp från dess sida skulle ha bidragit till de senaste dygnens upplopp i Tallinn.Att flytta bronssoldaten var rätt, sade utrikesminister Urmas Paet i dag.-Det enda vi kan se nu är att det borde ha gjorts tidigare. Oron kring monumentet började för ett par år sedan. Beslutet hade varit mindre smärtsamt då, förklarade Paet.Efter två nätter med upplopp i Tallinn blev natten till söndagen relativt lugn. Polisen grep bara några enstaka.

Bronsstatyn återinvigs 8 maj 29 april 2007 –

Estlands försvarsminister Jaak Aaviksoo sade i dag att bronsstatyn, krigsmonumentet som flyttades, officiellt ska återinvigas den 8 maj.Statyn ska då ha satts på plats på en krigskyrkogård i Tallinn. Just nu hålls statyn gömd på hemlig plats.Efter den senaste tidens bråk i Estland är utrikesminister Urmas Paet orolig för den estniska ambassadens säkerhet i Moskva.-Vår personal kan inte röra sig fritt, säger Paet och anklagar Ryssland för lögner om fascism i Estland.Lugnt i TallinnUnder natten grep estnisk polis 50 demonstranter i staden Narva vid ryska gränsen. Det var tonåringar som hade samlats utanför en skola och skrek slagord och uppträdde aggressivt.Natten till söndagen blev däremot relativt lugn i Tallinn efter de senaste två dygnens våldsamma upplopp.Polisen gjorde bara enstaka gripanden, medan man de två föregående nätterna tagit in sammanlagt omkring 800 personer.Vädret bidrogPolisens massiva tillslag tidigare i kombination med kyligare väder tros ha bidragit till att gatorna i Tallinn var relativt tomma under natten till söndagen.Sent på lördagskvällen kom ett uttalande från den organisation som företräder den ryska minoriteten i Estland, där man fördömde de upplopp som ryskspråkiga ungdomar legat bakom.

Soldatgravar öppnas i Tallinn28 april 2007

På lördagen inleddes de omstriddda utgrävningarna av sovjetiska soldatgravar i Estlands huvudstad Tallinn.Regeringens beslut att gräva upp stoften och flytta dem till en krigskyrkogård har bidragit till de senaste dygnens upplopp i Tallinn.Flytten av monumentet bronssoldaten på fredagen ökade vreden bland de ryskspråkiga ungdomarna.Natten till lördagen gick ryska ungdomar åter bärsärkagång i Tallinn och möttes av kravallpolis. Ett 60-tal människor skadades och ca 600 greps.Innan de kontroversiella utgrävningarna av de ryska soldatgravarna inleddes hölls en mässa för de döda som leddes av en ortodox och en lutheransk präst. Kvarteret där gravarna ligger var noga avspärrat och bevakat av polis.I natt väntar sig polisen att nya kravaller ska bryta ut i staden och avspärrningar har upprättats. Hårdast bevakat är parlamentet på Domberget. Det har spärrats av som rådde det inbördeskrig, rapporterar TT:s utsände.

Ti kvæstede i fortsatt oro i Tallinn 28 april 2007 * *  Hundredevis menniskor skadades och cirka 600 greps vid fortsatta oroligheter i Estlands huvudstad Tallinn i natt. Det rapporterar SVT:s utsände på plats, Hasse Svens. Även i staden Johvi 160 km nordöst om Tallinn drog flera hundra personer runt och slog sönder fönster på byggnader och bilar. Balladen begyndte om torsdagen efter flytten av ett monument i Tallinn över sovjetiska soldater som stupade i andra världskriget. Flytten har väckt starka reaktioner i Moskva och bland Estlands ryskspråkiga befolkning. I estlands huvudstad samlades i går kväll stora grupper av estniska och ryska ungdomar som följde efter varandra på gatorna och skrek “Ryssland, Ryssland” eller “Estland, Estland”.En del av demonstranterna viftade med flaggor medan andra kastade stenar och flaskor i flera timmar innan de skingrades av polisen.Kravallutrustad polis med vattenkanoner, gummibatonger och ljudbangar skingrade vandaliserande grupper som slog sönder fönster på konstakademien i centrala Tallinn och plundrade spritbutiker i närheten. 28 april 2007 – Det estniska centerpartiet, som är i opposition till regeringen, är kritiskt till att statyn över fallna Sovjetsoldater i Tallinn flyttadesC-ordföranden Edgar Savisaar skrev i går på sin blogg att flytten ökar spänningen mellan landets estnisktalande majoritet och den ryskspråkiga minoriteten.Savisaar befarar att händelserna i Tallinn bestående skadar integrationen av minoriteten. “Vanliga arbetande ryssar har förlorat tilltron till staten.

” Många av centerns anhängare tillhör den rysktalande minoriteten. 25 april 2007 * Estere mod flytning af bronzeoldatNästan hälften – 49 procent – av alla estländare är emot regeringens planer på att flytta ett sovjetiskt krigsmonument i Tallinn till en krigskyrkogård. 37 procent är för, enligt en enkät bland 1.001 personer.Omstridt statue i Tallinn

Bland ryskspråkiga och andra icke- ester är hela 86 procent emot flytten, rapporterar tidningen Eesti Päevaleht i dag.Estlands ryskspråkiga invånare vill behålla statyn som en symbol för den sovjetiska segern över den tyska naziarmén i andra världskriget. Segerdagen den 9 maj firas alltid där.

26 april 2007 * Oroligt vid krigsmonument i TallinEstnisk polis använde batonger och tårgas för att tvinga tillbaka de demonstranter som attackerade polisens avspärrning kring ett omstritt sovjetisk monument från 2:a världskriget.Blandade känslor i EstlandEnligt nyhetsbyrån Reuters hade folkmassan under torsdagskvällen vuxit från ett hundratal till runt tusen personer som protesterade mot att sovjetiska soldatgravar grävs upp.Rysk UD har i dag protesterat mot de estniska planerna att flytta gravarna.Men i Estland betragtes monumentet af mange som et symbol for den sovjetiske ockupationen.

26 april 2007 * Ryska UD varnar Estland – -I Tallinn planerar estniska myndigheter att göra utgrävningar kring ett omstritt sovjetiskt krigsmonument och flytta det. Nu protesterar ryska UD.Vi ser de estländska myndigheternas aktiviteter som ett försök att skriva om historien om andra världskriget. Det som händer kommer att påverka de fortsatta relationerna med Estland, sade en UD-talesman i Moskva i dag.Polisen spärrade i morse av området kring den sk bronssoldaten, där utgrävningar av sovjetiska soldatgravar ska inledas. De kvarlevor som hittas ska flyttas till en krigskyrkogård.Enligt lokala medier fanns mellan två och tre hundra poliser på plats. Regeringen vill även flytta statyn, men den ryska minoriteten vill bevara den som symbol för den sovjetiska segern över nazisterna i andra världskriget.Demonstranter ska ha tvingats bortEnligt dagstidningen Postimees tvingade polisen bort några rysktalande aktivister som vägrade lämna området. Senare rådde lugn och den stora polisstyrkan ersattes med säkerhetsvakter från ett privat bolag.Premiärminister Andrus Ansip sade till den estländska televisionen att regeringen ännu inte fattat det definitiva beslutet om flytt av bronssoldaten.

Bakgrund

Bronzemonumentert Alosja oldaten i Tallinn sattes upp 1947 till minne av stupade Röda armé-soldater, som hade varit med och drivit ut Hitlers naxitrupper ur staden tre år tidigare.På sovjettiden firades “befrielsen” högtidligt invid bronssoldaten varje år den 9 maj. For fascisterne og for mange reaktionære estere var det stødende, eftersom de opfatter befrielsen – fascismens nederlag og uddrivelsen af de nazistiske besættelsen styrker som begyndelsen på “sovjetisk besættelse”. De opfatter statuen som et symbol på undertrykkelse og ikke befrielse. Og det er uden tvivl også derfor art den reaktionære Estiske regering beordrede den provokative flytning af Bronzesoldaten uden hensyn til den antifascistiske opinion.
Efter protesterne og balladen den 9 maj sidste år mellem estniske skinheads og unge aktivister hvoraf mange var etniske russere erklærade Statsminister Andrus Ansip att monumentet måste flyttas eftersom “det splitter samfundet”.TT

En død og 60 skadede i Tallinn-protester

27 april 2007 *  Nattens oroligheter i Estlands huvudstad Tallinn krævede livet på en 21-årig deminstrant og ca 60 personer blev skadet. Oprindelsen var myndigheternas beslut att flytta ett monument over sovjetiske soldater som faldt under befrielsen af Estland i slutningen af Anden Verdenskrig.

Estlands brutale nedkæmpning af protesterne mod flytning af “Aljosja” har vækket internationale protester :Her unge som i en sørgemarsh foran Estlands ambassade i Moskva for at hædre minnet af den russisk talende 21-årige ester som døde efter de estniske myndigheders brutale bedkæmpning af protester i Tallinn. På tranperanten står der: “I vil blive stillet til ansvar for en russisk helt!”

Den estniske premiärministern Andrus Ansip fördömer upploppet som en kriminell handling som inte har med minnet av dem som stupade att göra.
Omkring 1.000 personer hade samlats för att protestera när situationen urartade i kravaller med förstörelse i stora delar av Tallinns innerstad.

Monumentet står nu på hemlig plats.

Foto: Timur Nisametdinov.

Ska Polen følge Estland?

Der er ingen tvivl om at den politiske vilje iblandt Nato- og EU-landet Polens ledende politikere til at gøre en “revanchistisk revision” af landets nyere historie gennem at fjerne alle monumenter over den den Røde Hærs befrielse af landet er tilstede.
Men også i Polen er den histioriske bevidsthed ikke vasket helt “hvid og ren” trods årtiers anti-kommunistisk og propaganda mod Stalin´s Sovjet som for alvor tog fart i 1956 med den Hrustjov-støttede Gomułka-gruppes magtovertagelse.

I Litauens kritiserede formanden for parlamentet Viktoras Muntianas den 2 maj de estniske myndigheder for “dårlige forberedelser” af “nedmonteringen af Bronzesoldaten. “Det er meget svært for en almindelig russer at forstå tale hvor befrielsen kopples til besættelse”, sagde Muntianas.
Kommentaren blev fulgt op af en udtalelse fra Statsminister Kirkilas med henvisning til præsident Adamkus hvor EU kritiseres for at have undladt at støtte den Estiske regering tilstrækkeligt.
Samme piruetter noteres fra Polen hvor den polske generalkonsul i Sankt Petersburg udtalte at “ingen tænker fjerne gravpladsr og monumenter over sovjetiske soldater i Polen” , ifølge interfax 2/5 – hvilket fulgtes af helt andre toner fra Warzawa af den højreliberale kulturminister Kaziemierz Ujazdowski som sagde at den polske regering er igang med at udarbejde et program for at “flytte” monomenter fra den socialistiske æra. Et af de førsta monumenter som skal flyttes er et monument i Warszawa som hylder samarbejdet mellem
den polske folkehær: Armia Ludowa og den Røde Hær i befrielsen av Polen.
I Polen findes sammenlagt 561 monumenter over den Røde Hær og 638 soldatergravpladser. I Katowice har man nyligen rest en statue over USA´s tidligere præsident Ronald Reagan och nu vill de lokala myndigheter flytta på ett sovjetmonument på Frihetstorget.
Den såkaldte “Katynkommité” kræver en mere systematisk nedmontering. Det er en skam at polske skattebetalare skal betale for vedligeholdelsen af 2 000 sovjetiske monumenter, anser denne kommité som består af pårørende til polske officerer som Goebbels – sammen med de reaktionære polske ledre, anklagede Sovjetunionen for at have slået ihjel.
Det findes ialt c:a 4 000 sovjetiske krigsmonumenter i Central- og Østeuropa hvor 2,5 millioner Røde Hær soldater ofrede livet i befrielseskrigen mod Anti-Kominternpagtens styrker . I Tjekkiet og Slovakiet er disse monumenter under statens beskyttelse og der er kun rapporteret nogle enkelte tilfælde af vandalisme – trods den voldsomme antikommunistiske propaganda mod Stalin´s Sovjet siden 1956 .
I Tyskland har forbundsrepubliken siden 1993 påtaget sig vedligeholdelsen af mindesmærker for Sovjetunionens Røde Hærs befrielse af landet, men vandaldåd har forekommet. I Bulgarien ville myndigheterne i hovedstaden Sofia 1996 fjerne en 16 meter højt monument over den Røde Hær, men den bulgarske Højesteret satte en stopper for nedrivningsplanerne. I Ungern forsvandt de fleste monumenter saklöst i början av 90-talet och en del samlades i en park utanför Budapest. 200 000 personer har skrivit på en petition för att avlägsna ett monument som ännu står kvar i centrala Budapest. I Litauen åtnjuter de sovjettida monumenten ännu statens skydd, men nya uttalanden av president Adamkus tyder på att en demontering kan bli aktuell.
Sovjetiska krigsmonument finns också i Holland, Norge, Finland, Österrike, Frankrike, Jugoslavien och Rumänien.

Anholdte fik tæsk i Tallinn

Estlands politi anklagas for brutalitet i forbindelse med gripandena vid upploppen i Tallinn. Vittnen berättar om hur de blivit misshandlade i de tillfälliga arrestlokalerna.
Polisens arrrestlokaler har inte räckt till för att ta emot alla personer som greps under oroligheterna på fredag kväll. Polisstyrkorna tog fast åtminstone 600 personer.
Ett lager strax invid D-terminalen i Tallinns hamn har därför fått tjäna som tillfällig arrestlokal. Dit hamnade också Priit Utsar, 34, när han blev gripen på väg hem från en pub i Gamla stan.
Jag hade passerat platsen där statyn hade stått när jag hörde att polisen skrek någonting. I nästa ögonblick blev jag gripen av tre poliser som pressade mej mot stängslet och bakband mej, säger han till Huvudstadsbladet.
Efter det fördes han till lagret vid D-terminalen och beordrades på ryska av en hjälppolis att sätta sig ner.
När Priit Utsar förklarade att han är oskyldigt gripen blev han slagen med batong och beordrad att sätta sig ner.
Jag lydde men eftersom jag har dålig blodcirkulation i benen så reste mej upp efter en stund.
Det resulterade i att två poliser med kravallutrustning sprutade tårgas i ansiktet på honom. Priit Utsar släpptes efter knappt två timmar i fångenskap och sökte sig sedan till sjukhus för vård.
Priits berättelse är inte den enda som vittnar om övervåld. På tidningen Postimees ryska sajt skriver signaturen slavikus 75:
I går togs jag av polisen när jag var på väg hem. De föste iväg mig med batongerna. Fällde mig med ansiktet mot asfalten, vred om armarna på mig och förde mig till D-terminalen, till en barack där det fanns 300 personer, eller flera. Och tro mig, mer än hälften av dem var helt vanliga människor. Många reste sig upp när de inte längre kunde sitta på huk. De blev genast omkullslagna och misshandlade. Det fanns också många ester där, de blev ännu värre slagna än våra bröder, en slogs i ansiktet så att han blödde trots att han inte hade visat någon aggressivitet. Det fanns också några utlänningar där, från Danmark eller Tyskland. En av dem var över 60 år. Han bad att man skulle förklara honom hans rättigheter och då misshandlades han av två poliser. Inför ögonen på alla slog man hans huvud mot väggen så han började blöda och sedan misshandlades han med batong, skriver slavikus 75.
TT:s Arne Bengtsson har mødt den russiske aktivist Jurij Zuravljov som greps sent fredag kväll:
Jeg så folk som blive slået i hovedet. Blod flød. Ett par unga pojkar intill mig fik batongslag mot hjerttrakten. Även flickor misshandlades, säger den 33-årige Juri Zuravljov.
Polisens talesman Harry Puusepp säger till Interfax att ingen har slagit ungdomarna.
De har behandlats artigt, fastslår Puusepp enligt den ryska nyhetsbyrån. Riksåklagare Norman Aas tillbakavisar också uppgifterna om misshandel. Vi var som mest 450 personer i den lokal dit jag fördes, berättar Zuravljov och visar en video tagen med mobiltelefon när ungdomarna sitter med handfängsel. De som ställde sig upp blev slagna på fötterna, säger Zuravljov.
Natolandets Forsvarsminister Jaak Aaviksoo sade vid en presskonferens i går att militär personal medverkat i polisaktionerna men att försvarsmakten som sådan inte varit inblandad.
De flesta af de anholdte er løsladt etapevis. I går meddelades att av samtliga cirka tusen gripna sitter 46 häktade och förundersökning pågår mot dem. Flera misstänks ha gjort sig skyldiga till uppvigling, vilket kan ge upp till fem års fängelse.
nils-erik friis/hufvudstadsbladet
ANDRE KILDER :
russland.ru 2/5, interfax 2/5, itar-tass 3/5; regnum.ru 3/5, strana.ru 7/5

Reklamer

Skriv et svar

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s